En annan orsak till varför jag är så glad för att jag aldrig gav upp är för att jag tre månader ca efter Williams bortgång blev gravid igen. Jag valde att inte ta med detta i bloggen dels för att jag inte vill att den skulle handla om en graviditet och dels för att jag var så rädd att något skulle hända igen samt att jag inte vill att folk ska tro att "allt" är bra nu. William kommer alltid att fattas mig, det kan inga barn i världen ändra på. Men det vill jag heller inte. Lillebror Olle kom till världen för 3 veckor och en dag sen, den 24 maj (en dag efter min födelsedag) i V 35+1. Han hade bråttom vårt lilla mirakel. Ingen är mer tacksam för det lilla livet som kom till oss än oss. Han gjorde livet ljust igen och för mig känns det lättare att andas igen. Vi vågade aldrig hoppas på eller tro att vi faktiskt en dag skulle ha ett levande barn hos oss, men nu står vi här... Med en son i himmelen och en son hos oss i våra famnar. Båda så älskade och efterlängtade båda två. Våra älskade barn. 

Imorgon är det Williams ett årsdag. Då ska vi lämna blommor, ljus och ballonger till honom i minneslunden. Det enda fina vi kan ge vår lilla ettåring i himmelen. ❤️

Vad jag saknar dig... Hela tiden. Min ängel. Du skulle snart ha blivit 6 månader... Ingenting blev som det var menat. Mitt älskade barn. ❤️

Idag är det din 9 månaders dag. Grattis min älskade ängel. 👼

Tänk om jag bara fick hålla dig en gång till... Bara en gång till.

250 dagar sen du föddes stilla i tysthet. Jag och pappa var precis förbi dig och tände ett ljus och lämnade några röda rosor åt dig. Älskade och saknade ängel.

Hur kunde allt bli så fel?

Där uppe är du.

Här nere är jag.

Så nära.

Men ändå så långt borta.

Jag saknar dig osynligt varje dag.

Mitt hjärta skriker efter dig.

Livet är så fruktansvärt orättvist.

Mamma och pappa älskar dig oändligt William.

Våran ängel.

7 månader idag sen du föddes. Smärtan, saknaden och sorgen har inte blivit enklare att leva med. Jag saknar dig i varje andetag. Imorgon kommer vi med månadsljuset åt dig.

Vi saknar och älskar dig, varje dag.

6 månader... Imorgon är det den 16:e, igen. Ett datum som ständigt påminner mig om att du varåt ifrån oss i ännu en månad. Tänk att det imorgon är 6 månader sen jag fick hålla dig för första gången. Tänk om jag bara fick hålla dig en gång till, pussa på dina små fötter och händer, känna din lilla tyngd, vagga dig i min famn, prata till dig, visa upp dig för de närmsta vi känner.

Jag längtar tills dagen kommer, då vi ses igen... Jag saknar dig, så att jag gör sönder.

I år har jag gjort två egna julgrans kulor som skall få hänga med livet ut. W får på så sätt sitt egna pynt i granen och får vara delaktig med oss trotts att han inte är här. Jag som längtade så till julen iår, vi skulle burit runt på en 2,5 månaders bebis... Åh vad jag saknar honom, i varje minut och sekund.

Jag tror att de flesta kan gissa sig till att det är bilder på W som befinner sig i kulorna. Vår älskade ängel.

❤️ 2013-06-16 ❤️

Saknaden efter dig är oändlig, likaså min kärlek för dig. Det gör så ont att sakna dig, att leva utan dig, att älska dig här nere från jorden. Varför just du... Vår fina prins, vad jag saknar dig.

Den första snön. Var hos dig idag och bytte till ett nytt ljus. Älskade du, snart är vi inne på vår 6e månad utan dig. Vi saknar dig mer och mer för varje dag som går. Den här julen kommer bli så fel... En jul utan ett barn. Men jag är glad att hösten är förbi även om jag dagligen tänker på att du skulle varit här nu.

(Sista bilden på oss tre tillsammans.)

Igår var dagen här...  Dagen vi längtar efter för att få fira tidigare. En dag som nu i stället var fylld med sorg, saknad och förtvivlan. Vi skulle ju fått firat vårat älskade barn nu vi med och gett Henrik sin allra första farsdag med ett levande barn.

Men vår älskling är i himmelen, men Henrik är lika mycket pappa som vilken annan pappa som helst. I mina ögon är han den finaste pappan efter allt han gjort och gör för William då vi hade honom hos oss, när jag var gravid och även nu efter i all denna sorg. Jag önskar att han fick se sig själv genom mina ögon ibland och se hur fantastisk han faktiskt är. Jag är så tacksam att han är pappa till mitt barn.

Farsdag har varit en laddad dag med tusen känslor. Samtidigt som vårat liv står still så går alla andas på som vanligt och de får fira dagen på sättet vi även borde fått göra det på.

Jag vet inte riktigt vart jag ska avsluta detta inlägg med... Vi saknar dig så William, det gör vi verkligen. Våran älskling. ❤️

Det är verkligen något speciellt med minneslundar. Alla ljus tillsammans blir som ett stort eld hav. Så värmande trotts kylan ute. Så mycket ljus trotts allt mörker. Vår älskling är långt ifrån ensam där han ligger nerbäddad för sin sista vila. Jag blev varm i hjärtat av att jag, Henrik, mina föräldrar, min syster och mina morföräldrar var där och lämnade saker till William och tände ljus. Och för alla som uppmärksammat honom under en sån dag som Henriks föräldrar, vänner och släkt. Att han får synas som vilket annat barn som helst, det är viktigt för oss.

Nu har vi precis varit och köpt fika, dags att hoppa in i duschen innan vi ska ta oss till kyrkan vid 2 för att vara med i en ceremoni för oss föräldrar och våra närstående när vi förlorat ett eller flera barn. En fin gest som för oss blir en självklarhet att medverka i.

Hoppas ni alla haft en trevlig helg!

Föralltid saknad och älskad. När vi kom hem till mina föräldrars trappa idag efter att vi varit och hälsat på dig brast allt. Varför du William? Jag skulle ju få gå runt och vagga om dig och inte hälsa på dig i en minneslund. Vi tände ljus, satte blommor som din mormor hade fixat och lämnade en krans jag gjort.

Snart är vi inne på vår 5:e månad utan dig... 5 månader... Snart ett halvår. Samtidigt som det känns som igår när jag höll dig i min famn. En bild som ständigt speglar min verklighet. Få pussa på dig, smeka din kind, hålla din lilla hand, pussa din små perfekta fötter. Det gör så ont att du inte fick stanna hos oss. Jag kommer så väl ihåg hur jag vela linda in dig i filtar för att jag för varje minut som gick kände hur din kropp blev allt mer kall. Jag vela inte att du skulle frysa. Lilla hjärtat, ljuset tändes som "vanligt" för dig ikväll när mörkret föll. Konstigt att något ska bli ens vardag att tända ljus åt en änglabarn. Men det är en av de få saker jag kan ge dig. Imorgon ska jag komma och byta vatten på dina blommor vi gav dig för två veckor sen och tända ljus.

Sov gott mamma och pappas lilla skatt.